Planering inför kommande vägarbeten.

 

ÖMV. Östra Muskö Vägsamfällighet                                                                            

           

Planering inför kommande vägarbeten.

2023-07-07 Möte & inspektion med Steve från Skanska som har mycket kunskaper om vägbeläggningar. Steve hade samma åsikter som vi fick höra av trafikverket 2023-06-29 när det var besiktning av asfalteringen från Mickrums ( 2022 ). Numera lägger man ofta asfalt kombinerat med ytbeläggning.

Vi har tidigare blivit rekommenderade att lägga på ytlager på vissa delar av ÖMV Vägbestånd,
delar av Kanalvägen och Näsängsvägen och slutet på Hyttavägen.

Den bitumenbundna delen av vägöverbyggnaden kallas asfaltbeläggning. 

I dag finns ett hundratal olika asfaltbeläggningar på våra svenska vägar. Beroende på blandningstemperatur och tillverkningsteknik kan beläggningar klassificeras som varm, lågtempererad, halvvarm och kallblandad massa. Blandning av bitumen, stenmaterial och tillsatsmedel kan ske på olika sätt.

Varmblandad asfalt är den vanligaste typen av asfaltbeläggningar.
Den används såväl till slit-, bind- och bärlager.

ÖMV hanterar olika typer av frågor där vi väger för och nackdelar angående asfaltbeläggningar.
Beständighet, dimensionering, vägytans egenskaper, miljöpåverkan, kostnader samt bränsleförbrukning.

 

Ytlager Asfaltbundet bindlager (ABB) används ovanpå asfaltsgrus. En av de vanligaste ytlagren kallas asfaltsbetong, tät (ABT) med större mängd bindningsmedel med mindre stenkross.

Ytbeläggningar varmmassa är endast ett tunt lager. Beläggning av varmmassa är den typ som ger störst koldioxidutsläpp vid tillverkning och utläggning. Det är också den mest kostsamma beläggningstypen. Varmmassa är ungefär fem gånger dyrare och genererar fyra gånger mer koldioxid jämfört en tankbeläggning av typ Y1B som är en enkel ytbehandling på bituminöst underlag, tillverkad av pågrus utlagt och packat i ett lager på en spridning bitumenemulsion.

Beläggningsmassan varmmassa tillverkas i speciella gjutasfaltverk eller förblandas i konventionella asfaltverk och blandas slutligen i asfaltkokare. Massan tillverkas och läggs ut vid en hög temperatur på ca 200 °C och utan efterföljande packning. Om gjutasfalt ska trafikeras förses den omedelbart med invältad bituminiserad chipsten (BCS) i ytan, vilket bidrar till ökad slitstyrka, friktion, stabilitet och ökad retroreflektion.

Vi har efter inspektion av ÖMV vägar i samråd med Skanska beslutat att vi avvaktar med ytbeläggning
och att vi planerar att asfaltera några vägsträckor troligtvis 2024 med ABT II.
Samma beläggning som Skanska använde 2022 På Hyttavägen från Mickrums till strax efter infart till  Kanalvägen / busshållplatsen samt Kanalvägen fram till Tasstäppebacken.

ÖMV räknar med att använda Lagning med slaghålslagare (Snabellagning) 2023-2024
Från Hyttavägen busshållplats efter kanalvägen till ändhållplats för bussen på Hyttavägen, 4 km.
Utrustningen för snabellagning är lastbils monterad. Föraren styr allt lagningsarbete inifrån lastbilshytten. Spridning av stenmaterial, bindemedel och tryckluft kan ske var för sig eller i kombination.
Föraren rensar vid behov den skadade ytan med tryckluft strålen och förseglar runt skadan med bindemedel. Därefter blandar han bindemedel och stenmaterial och fyller skadan till önskad nivå.
Varje sten som passerar genom munstycket får ett lager bindemedel.
Till sist täcker han den lagade ytan med endast stenmaterial som skyddar lagningen.

Vanliga beläggningar

Asfaltbeläggningar benämns normalt med AB = Asfaltbetong och den efterföljande bokstaven syftar till dess specifika egenskaper. Här är några vanligt förekommande beteckningar.
AG: Asfaltgrus - Bitumenbundet bärlager
ABb: Asfaltbetong bindlager
ABT: Tät Asfaltbetong - Slitlager för låg- och medeltrafikerade ytor
ABS: Stenrik Asfaltbetong - Slitlager för högtrafikerade ytor

Ex: ABT 16 70/100 = ABT = Tät Asfaltbetong   16 = Max stenstorlek   70/100 = Bitumenkvalitet

Källa: Internet & https://asfaltboken.se/tankbelaggning/ mm.

Östra Muskö Vägsamfällighet